Följ bloggen via epost

Vi är en grupp forskare som har tröttnat på att personer med kromosomkombinationen XX inte bereds samma möjligheter att forska i Sverige som de som har kombinationen XY. Vi vill med vår blogg uppmärksamma den diskriminering och nedvärdering som sker av forskare som också är kvinnor i det jämställda Sverige. Målet är att få till en ändring så att kön inte längre avgör vem som får forska i Sverige. Vi jobbar som forskare på diverse nivåer vid olika lärosäten och fakulteter samt företag på spridda platser i Norden. Alla händelser som beskrivs i denna blogg har inträffat. Om du är journalist och intresserad av mer detaljer kring någon händelse är du välkommen att kontakta oss på vetenskapskvinnan@hotmail.com.

söndag 3 juli 2016

Vetenskapskvinnans guide till akademiska tjänstetillsättningar

Enligt det regelverk som dikteras av Högskolelagen, Högskoleförordningen och lärosätenas egna anställningsordningar ska akademiska tjänster som lektorat och professurer tillsättas i konkurrens efter utlysning och saklig bedömning. Det senare innebär ett tvång att anlita sakkunniga när det gäller professorer, men sakkunniga anlitas också vanligtvis för lektorat.  I de flesta fall enbart för att skapa legitimitet till en process där en kandidat, ofta manlig, på förhand är utvald. Meriter, konkurrens och bedömning blir därmed totalt överflödiga och oändliga arbetstimmar slösas bort av sökande som luras att tro att här finns en tjänst, sakkunniga som granskar ansökningarna och lärarförslagsnämnder. För att inte tala om de enorma summor pengar, avsedda att användas till forskning, som läggs ned på skenrektyreringsprocesserna. De som står för kalaset, dvs skattebetalarna med sina politiska företrädare i spetsen, borde sätta ned foten och begära att medlen nyttjas bättre.

En starkt bidragande orsak till att Sverige halkar efter forskningsmässigt står att finna i hur tjänstetillsättningarna går till då det inte är de mest lämpade, utan de med flest associationer till den befintliga makten, som anställs.  I ett led att rota bot på problemet har vi tagit fram en guide till hur tjänstetillsättningarna går till med förhoppningen att lärosätena finner det så genant att de börjar tillämpa sina egna regelverk. Sannolikheten att det skulle inträffa är givetvis låg, men du som söker tjänster kan med vår guide lära dig att avslöja om den tjänst som utannonserats i praktiken redan är tillsatt.

1. Ämnesbeskrivningen. Ju bredare ämnesbeskrivning, desto större chans att utlysande institution kan tänka sig att anställa den mest meriterade kandidaten.

Lektorer och professorer är anställda som lärare. För att undervisa inom ett ämne, låt oss exemplifiera med ämnet klinisk och experimentell medicin som just nu (juli 2016) söker två universitetslektorer för undervisning inom utbildning på grund- och avancerad nivå inom medicinska program. Ämnesbeskrivningarna för de båda tjänsterna är väldigt specifikaA vilket inte kan motiveras av undervisningsuppdraget. Istället används de för att sortera bort majoriteten av de kandidater som är behöriga att söka tjänsten för oavsett hur framgångsrika forskare och lärare de är för det kommer att vara just erfarenheten från det detaljerat beskrivna ämnesområdet för forskningen som blir det avgörande ”kompetensmåttet”. Självklart är inte ämnesval ett mått på kompetens eftersom kompetens består av meriter som kan kvantifieras (dock inte alltid enkelt), medan ämnesval bedöms mer subjektivt.

Vad kan du göra när en tjänst har en väldigt smal ämnesbeskrivning?
- Identifiera den tilltänkta kandidaten genom en sökning på institutionens hemsidaB. Konfrontera därefter institutionens företrädare, oftast prefekten, med du funnit genom att påtala likheterna med ämnesbeskrivningen och kandidatens hemsida. Fråga om tjänsten inte är avsedd för XY. Det händer att du får jakande svar. Se till att dokumentera dem.


- Ta reda på om den tilltänkta kandidaten redan lönemässigt finansieras av institutionen. Då saknas troligtvis det ekonomiska utrymmet att utlysa en tjänst och institutionen kan formellt ha brutit mot ett krav lärosätet ställt upp. ”Utlysningen” är då enbart frågan om ett byte av tjänstebeteckning från t ex forskare eller forskningsingenjör till universitetslektor eller professor. Även om du är aldrig så fantastisk är chansen att du kommer att bräda den interna kandidaten obefintlig då det skulle innebära att institutionen inte bara måste välja dig utan också måste välja att göra sig av med den på förhand utvalde interna kandidaten.

- Påpeka ditt fynd för lärosätets ledning, som oftast är mer mån om att undvika negativ press än vad övriga anställda är, och begär att ämnesbeskrivningen breddas eller dras in om det ekonomiska utrymmet de fakto saknas.

- Om lärosätets ledning inte svarar eller inte tillmötesgår din begäran: Starta en vadslagningssida om utfallet för tjänstetillsättningen och intressera den lokala pressen som bevakar lärosätet ifråga. Oddsen för alla utom den identifierade kandidaten torde vara skyhöga. Bör följas upp med en publicering om utfallet av tjänstetillsättningen.

- Kontakta via ombud sakkunniga och gör dem uppmärksamma på vad som sker.  Inte alla är beredda att lägga ned dagar på att granska ansökningar till en tjänst med givet utfall.

2. Kravspecifikationerna. Ju mer generella kravspecifikationerna är, desto större chans att alla behöriga sökande har möjlighet att få jobbet.

Erfarenheter av en specifik, icke-generell experimentell metod eller att ha undervisat på en av de kurser institutionen arrangerar kan inte motiveras ut behörighetssynpunkt. Istället används de för att sortera bort majoriteten av de kandidater som är behöriga att söka tjänsten för oavsett hur framgångsrika forskare och lärare de är för det kommer att vara just erfarenheten från den detaljerat beskrivna experimentella metoden eller att redan ha utfört det jobb för vilken tjänsten utlysts som blir det avgörande ”kompetensmåttet”. Självklart kan varken erfarenhet från en specifik experimentell metod eller att ha undervisat på en specifik kurs ett mått på kompetens utan kan på sin höjd anses vara meriterande och därmed underställas det som framkommer av en helhetsbedömning av de sökande till tjänsten. Kandidater som bedöms behöriga för en tjänst har rimligtvis kompetens att sätta sig in i och utföra tjänstens undervisningsuppdrag på ett adekvat sätt.

Vad kan du göra när en tjänst har väldigt specifika kravspecifikationer?
- Samma åtgärder som under punkt 1.

3. Utlysningstiden. Ju längre utlysningstid, desto större sannolikhet att den utlysta tjänsten kommer att tillsättas i konkurrens.

Minsta tillåtna utlysningstid är två veckor. När det är frågan om en intern tjänstebeteckningsändring snarare än en rekrytering tillämpas i många fall kort utlysningstid. För säkerhets skull helst i kombination med snäv ämnesbeskrivning och specifika kravspecifikationer. Den snälla tolkningen av förfarandet är att institutionen inte vill lura någon att söka tjänsten och hoppas på att den korta tiden säkerställer att ingen annan än den tilltänkta kandidaten hinner söka. Den elaka tolkningen är att institutionen oroar sig för att de trots specifik ämnesbeskrivning och specifika kravspecifikationer inte lyckats utesluta alla övriga behöriga kandidater till tjänsten och vill göra det svårt för dem att hinna inkomma med en ansökan. De ansökningar som krävs omfattar nämligen ett stort antal bilagor och alla lärosäten vill naturligtvis särskilja sig genom att begära att meriter redovisas på olika sätt vilket gör att det tar dagar att skriva en ansökan.

Vad kan du göra när en tjänst har minimal utlysningstid?
- Påtala för lärosätets ledning att kort utlysningstid inte är förenlig med att tjänster ska tillsättas i konkurrens och begär att utlysningstiden förlängs.

- Om svar eller godtagbar förklaring till den korta utlysningstiden uteblir: Intressera den lokala pressen som bevakar lärosätet ifråga och be dem publicera hur många sökande tjänsten fick och hur de fördelade sig på interna och externa kandidater.

- Tipsa alla att du känner till som söker högre lärartjänster inom akademin och ämnet ifråga om att tjänsten finns så att de hinner söka.

4. Annonsering. Ju bredare annonsering, desto större chans att den utlysta tjänsten kommer att tillsättas i konkurrens.

Om tjänsten enbart annonseras på lärosätets hemsida och hos Arbetsförmedlingen (vilket är ett lagkrav om undantag ej medges), framför allt i kombination med en kort utlysningstid, är sannolikheten låg att institutionen vill se många sökande till tjänsten och att tillsättningen redan är klar.

5. Val av sakkunniga.  Ju mer spridda ämnesinriktningar de sakkunniga representerar, desto större chans att den sammanvägda bedömningen speglar kompetens snarare än egna preferenser.

Ämnesval bedöms mer subjektivt än kvantifierbara meriter och det ligger nära till hands att anse att det egna ämnesområdet är mer intressant och värt att studera än övriga. Genom att utse sakkunniga, som för all del måste tacka ja till uppdraget, verksamma inom det område institutionens favoritkandidat är verksam ges kandidaten en fördel. Om samtliga sakkunniga har samma ämnesinriktning rekommenderas åtgärderna beskrivna under punkt 1.

Om alla sakkunniga kommer från Sverige minskar risken att osakliga kompentensmått som ämnesinriktning genomskådas eftersom alla svenska lärosäten tillämpar samma förfarande vid tillsättning av tjänster. Om du kliar min rygg så kliar jag din.

Vad kan du göra om valet av sakkunniga för en till synes bred utlysning inte ser ut att ha skett objektivt utan riktat?
- Kontakta via ombud sakkunniga och gör dem uppmärksamma på vad som sker.  Inte alla är beredda att lägga ned dagar på att granska ansökningar till en tjänst med givet utfall.

- Påtala för lärosätets ledning att sakkunniga tillsatts inom ett snävt ämnesområde som stämmer överens med en intern kandidats forskningsinriktning och begär att sakkunniga ändras.

- Om svar eller godtagbar förklaring uteblir: Intressera den lokala pressen som bevakar lärosätet ifråga och be dem följa ärendet.

6. Intervjuurval. Ju mer urvalet av de som får komma på intervju speglar sakkunnigutlåtandena och faktiska meriter, desto större chans att det är frågan om en rekrytering.

När sakkunnigutlåtanden inkommit är det brukligt att göra ett urval av kandidater som ska kallas på intervju. Vid detta urvalen deltar ofta företrädare för institutionen och det förekommer att högt rankade kandidater flyttas ned på listan för ”att den forskningen hör inte hemma på vår institution” eller ”hen vill vi inte ha hit” dvs helt osakliga grunder.  Sökande som inte får komma på intervju hamnar naturligtvis inte på den slutliga rangordningslistan över vem som ska förordas för tjänsten och i vilken ordning.

Vad kan du göra om du trots hög rankning inte blir kallad till intervju?
- Kontakta via ombud sakkunniga och gör dem uppmärksamma på att lärarförslagsnämnden underkänt deras arbete.  Inte alla är beredda att lägga ned dagar på att granska ansökningar till en tjänst med givet utfall.

-  Påtala för lärosätets ledning att inbjudningarna till intervju inte speglar sakkunnigutlåtande och begär at bli kallad till intervju.

- Om svar eller åtgärd uteblir: Intressera den lokala pressen som bevakar lärosätet ifråga och be dem följa ärendet.

7. Indragning av tjänst. Det ultimata vapnet för att undvika konkurrensutsatt tjänstetillsättning.

Trots att institutionen gjort allt för att se till att den på förhand utvalde kandidaten ska få tjänsten genom ämnesbeskrivning, kravspecifikationer, kort utlysningstid och val av sakkunniga händer det ibland att det inte går att komma ifrån att en person som på alla sätt bättre möter alla de krav som ställs ansöker om tjänsten och förordas av sakkunniga. Det förekommer även att sakkunniga rangordnar efter faktiska meriter vilket också kan få ödesdigra konsekvenser för utfallet. Då finns bara en sak att göra – tjänsten dras in, vilket är helt legitimt och inte på något sätt behöver motiveras. Sedan står det institutionen fritt att försöka igen. Och igen. Till dess att den interna kandidaten blir en som förordas på alla plan, litet som att folkomomrösta tills det går ens väg.

Vad kan du göra om den tjänst du sökt och förordats för dragits in?
- Avvakta tills tjänsten utlyses på nytt och uppmärksamma lärosätets ledning på det som inträffat. Ledningen är oftast är mer mån om att undvika negativ press än vad övriga anställda är.

- Om svar eller åtgärd uteblir: Intressera den lokala pressen som bevakar lärosätet ifråga och be dem följa ärendet.

8. Överklagandenämnden.

Det händer att individer, både av manligt och kvinnligt kön, överklagar beslut angående tjänstetillsättningar. Om lärosätet inte anses ha gjort ett formellt fel finns ingen möjlighet att vinna ett överklagande. Till formella fel räknas t ex att inte bedöma pedagogiska meriter när så ska ske. Däremot klassas inte t ex att undlåtenhet att följa sin egen anställningsordning, att diskriminera eller faktafel i sakkunigutlåtande som formella fel. Så för i alla möjliga tänkbara avseende felbehandlade individer har inget att hämta hos Överklagandenämnden. Anledningen torde vara att Överklagandenämnden tolkar lagen så att lärosätena har rätt att anställa vem de vill utan möjlighet till ifrågasättande så länge behörighetskraven uppfylls och formalia runt själva tillsättningsprocessen följs, vara hur tillrättalagd den vill. Och om det skulle vara så att av Överklagandenämnden erkända formella fel begåtts och individen får beslutet upphävt kan lärosätet tillämpa punkt 7 och dra in tjänsten. Så Överklagandenämndens roll och övervakande funktion behöver ses över.

Vad kan du göra om du anser att en tjänst du borde fått tillsatts med en mindre kvalificerad kandidat?
- Överklaga. Även om det inte skett den typ av formaliafel Överklagandenämnden erkänner tycker inget lärosäte om att synas i överklagandesammanhang. Det är också av stor vikt att få gedigen dokumentation av det som sker.

- Intressera den lokala pressen som bevakar lärosätet ifråga och be dem följa ärendet.

Vad kan du göra om du vunnit i Överklagandenämnden och ändå inte får tjänsten som till följd av beslutet dras in?
-  Sök dig utomlands i förhoppning om att gräset är grönare där! Ta dessutom varje tillfälle i akt att sprida hur korrupt det svenska akademiska systemet är.

Förslag på hur tjänstetillsättningar bör gå till hittas i Vetenskapskvinnans manifest.

När det gäller att kontakta lärosätenas ledning behöver det inte ske öppet utan kan med fördel göras via ombud, t ex fackliga representanter. Fast det är viktigt att komma ihåg att de fackliga representanterna är med och upprätthåller rådande system genom att inte protestera mer än vad de gör. Att det nyligen från fackligt håll uppmärksammats att lärosätena brutit mot utlysningsplikten genom att direkt tillsätta tjänster är naturligtvis bra (Felaktiga tjänstetillsättningar GU), men med ovanstående bakgrund kommer effekten av att fler tjänster nu utlyses enbart att innebära mer administrativt arbete utan förändring i sak.

Slutligen vill vi poängtera att det förekommer att utlysningar de facto är öppna och inte har en på förhand given utgång. Breda utlysningar med tjänster tillsatta baserat på meriter har dessutom i studie efter studie visat sig främja såväl kvinnor som invandrare, som i nuvarande system till stor del sorteras bort.  Institutioner som tillämpar breda utlysningar brukar kännas igen på att de är internationellt framgångsrika, vilket är en rimlig konsekvens av att ge alla, inte bara de egna (männen), en rimlig chans. Borde inte transparens och rättvisa vara legio för en verksamhet som finansieras med skattepengar?

AExperimentell inflammationsforskning med inriktning mot epitelbiologi omfattar studier av inflammatoriska sjukdomar, orsakade av allergi, infektion eller autoimmunitet och innebär grundforskning, studier i experimentella modeller av inflammation samt translationell forskning på patientmaterial, med speciell inriktning mot epitelcellens roll i vårt försvar och vid sjukdomsutveckling.

Innehavaren av anställningen förväntas bedriva inflammationsforskning, i huvudsak med inriktning mot epitelcellens roll vid intestinal inflammation. Av särskild vikt är att kunna sätta upp kliniskt relevanta in vitro- och in vivo-modeller för att studera signalvägar som styr vävnadsregeneration efter epitelskada.”

”Ämnesområdet regenerativ medicin syftar till att kunna laga skadad, förlorad eller åldrad vävnad med hjälp av stamceller som odlats utanför kroppen och transplanteras till det skadade organet eller genom aktivering av kroppens egna stamceller. Moderna cellodlingstekniker kombinerat med avancerad materialteknik har öppnat möjligheten för framtagning av syntetiska organsystem in vitro. Dessa kan användas för både sjukdomsstudier och läkemedelsutveckling, och kan eventuellt t.o.m. utvecklas till efterlikna komplexa barriärsystem såsom blod-hjärn-barriären.

Innehavaren förväntas bedriva forskning inom forskningsområdet syntetiska organsystem. Sökanden ska ha dokumenterad kunskap inom avancerade tekniker för mikroteknologiska vävnadsodlingsystem som multicellulär odling i tredimensionella hydrogelbaserade system. Vidare ska sökande ha erfarenhet av att utveckla och analysera celler i mikrofluidiska system inkluderat sk ”organ-on chip”-teknologi. Sökanden ska ha kännedom om visualiserings- och sensortekniker för studier av cellfunktion integritet mellan cellager som avancerade mikroskoperingstekniker och metoder för mätning av transepitelial elektrisk resistans (TEER).”


B Föga förvånande bedrivs forskning med inriktningar som stämmer bra överens med såväl ämnesval som kravspecifkationer redan vid lärosätet ifråga. Förnyelse av forskningen någon?



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar