Enligt det regelverk som dikteras av Högskolelagen, Högskoleförordningen
och lärosätenas egna anställningsordningar ska akademiska tjänster som lektorat
och professurer tillsättas i konkurrens efter utlysning och saklig bedömning.
Det senare innebär ett tvång att anlita sakkunniga när det gäller professorer,
men sakkunniga anlitas också vanligtvis för lektorat. I de flesta fall enbart för att skapa legitimitet
till en process där en kandidat, ofta manlig, på förhand är utvald. Meriter,
konkurrens och bedömning blir därmed totalt överflödiga och oändliga
arbetstimmar slösas bort av sökande som luras att tro att här finns en tjänst,
sakkunniga som granskar ansökningarna och lärarförslagsnämnder. För att inte tala om de enorma summor pengar, avsedda att användas till forskning, som läggs ned på skenrektyreringsprocesserna. De som står för kalaset, dvs skattebetalarna med sina politiska företrädare i spetsen, borde sätta ned foten och begära att medlen nyttjas bättre.
En starkt bidragande orsak till att Sverige halkar efter
forskningsmässigt står att finna i hur tjänstetillsättningarna går till då det
inte är de mest lämpade, utan de med flest associationer till den befintliga
makten, som anställs. I ett led att rota
bot på problemet har vi tagit fram en guide till hur tjänstetillsättningarna
går till med förhoppningen att lärosätena finner det så genant att de börjar
tillämpa sina egna regelverk. Sannolikheten att det skulle inträffa är givetvis
låg, men du som söker tjänster kan med vår guide lära dig att avslöja om den
tjänst som utannonserats i praktiken redan är tillsatt.
1. Ämnesbeskrivningen.
Ju bredare ämnesbeskrivning, desto större chans att utlysande institution kan
tänka sig att anställa den mest meriterade kandidaten.
Lektorer och professorer är anställda som lärare. För att
undervisa inom ett ämne, låt oss exemplifiera med ämnet klinisk och experimentell
medicin som just nu (juli 2016) söker två universitetslektorer för undervisning
inom utbildning på grund- och avancerad nivå inom medicinska program.
Ämnesbeskrivningarna för de båda tjänsterna är väldigt specifikaA
vilket inte kan motiveras av undervisningsuppdraget. Istället används de för
att sortera bort majoriteten av de kandidater som är behöriga att söka tjänsten
för oavsett hur framgångsrika forskare och lärare de är för det kommer att vara
just erfarenheten från det detaljerat beskrivna ämnesområdet för forskningen som
blir det avgörande ”kompetensmåttet”. Självklart är inte ämnesval ett mått på
kompetens eftersom kompetens består av meriter som kan kvantifieras (dock inte
alltid enkelt), medan ämnesval bedöms mer subjektivt.
Vad kan du göra när en
tjänst har en väldigt smal ämnesbeskrivning?
- Identifiera den tilltänkta kandidaten genom en sökning på
institutionens hemsidaB. Konfrontera därefter institutionens
företrädare, oftast prefekten, med du funnit genom att påtala likheterna med
ämnesbeskrivningen och kandidatens hemsida. Fråga om tjänsten inte är avsedd
för XY. Det händer att du får jakande svar. Se till att dokumentera dem.
- Ta reda på om den tilltänkta kandidaten redan lönemässigt
finansieras av institutionen. Då saknas troligtvis det ekonomiska utrymmet att
utlysa en tjänst och institutionen kan formellt ha brutit mot ett krav
lärosätet ställt upp. ”Utlysningen” är då enbart frågan om ett byte av
tjänstebeteckning från t ex forskare eller forskningsingenjör till
universitetslektor eller professor. Även om du är aldrig så fantastisk är
chansen att du kommer att bräda den interna kandidaten obefintlig då det skulle
innebära att institutionen inte bara måste välja dig utan också måste välja att
göra sig av med den på förhand utvalde interna kandidaten.
- Påpeka ditt fynd för lärosätets ledning, som oftast är mer
mån om att undvika negativ press än vad övriga anställda är, och begär att
ämnesbeskrivningen breddas eller dras in om det ekonomiska utrymmet de fakto saknas.
- Om lärosätets ledning inte svarar eller inte tillmötesgår
din begäran: Starta en vadslagningssida om utfallet för tjänstetillsättningen
och intressera den lokala pressen som bevakar lärosätet ifråga. Oddsen för alla
utom den identifierade kandidaten torde vara skyhöga. Bör följas upp med en
publicering om utfallet av tjänstetillsättningen.
- Kontakta via ombud sakkunniga och gör dem uppmärksamma på
vad som sker. Inte alla är beredda att
lägga ned dagar på att granska ansökningar till en tjänst med givet utfall.
2. Kravspecifikationerna.
Ju mer generella kravspecifikationerna är, desto större chans att alla behöriga
sökande har möjlighet att få jobbet.
Erfarenheter av en specifik, icke-generell experimentell
metod eller att ha undervisat på en av de kurser institutionen arrangerar kan
inte motiveras ut behörighetssynpunkt. Istället används de för att sortera bort
majoriteten av de kandidater som är behöriga att söka tjänsten för oavsett hur
framgångsrika forskare och lärare de är för det kommer att vara just
erfarenheten från den detaljerat beskrivna experimentella metoden eller att
redan ha utfört det jobb för vilken tjänsten utlysts som blir det avgörande
”kompetensmåttet”. Självklart kan varken erfarenhet från en specifik
experimentell metod eller att ha undervisat på en specifik kurs ett mått på
kompetens utan kan på sin höjd anses vara meriterande och därmed underställas
det som framkommer av en helhetsbedömning av de sökande till tjänsten.
Kandidater som bedöms behöriga för en tjänst har rimligtvis kompetens att sätta
sig in i och utföra tjänstens undervisningsuppdrag på ett adekvat sätt.
Vad kan du göra när en
tjänst har väldigt specifika kravspecifikationer?
- Samma åtgärder som under punkt 1.
3. Utlysningstiden.
Ju längre utlysningstid, desto större sannolikhet att den utlysta tjänsten
kommer att tillsättas i konkurrens.
Minsta tillåtna utlysningstid är två veckor. När det är
frågan om en intern tjänstebeteckningsändring snarare än en rekrytering
tillämpas i många fall kort utlysningstid. För säkerhets skull helst i
kombination med snäv ämnesbeskrivning och specifika kravspecifikationer. Den
snälla tolkningen av förfarandet är att institutionen inte vill lura någon att
söka tjänsten och hoppas på att den korta tiden säkerställer att ingen annan än
den tilltänkta kandidaten hinner söka. Den elaka tolkningen är att
institutionen oroar sig för att de trots specifik ämnesbeskrivning och
specifika kravspecifikationer inte lyckats utesluta alla övriga behöriga
kandidater till tjänsten och vill göra det svårt för dem att hinna inkomma med
en ansökan. De ansökningar som krävs omfattar nämligen ett stort antal bilagor
och alla lärosäten vill naturligtvis särskilja sig genom att begära att meriter
redovisas på olika sätt vilket gör att det tar dagar att skriva en ansökan.
Vad kan du göra när en
tjänst har minimal utlysningstid?
- Påtala för lärosätets ledning att kort utlysningstid inte
är förenlig med att tjänster ska tillsättas i konkurrens och begär att
utlysningstiden förlängs.
- Om svar eller godtagbar förklaring till den korta
utlysningstiden uteblir: Intressera den lokala pressen som bevakar lärosätet ifråga
och be dem publicera hur många sökande tjänsten fick och hur de fördelade sig
på interna och externa kandidater.
- Tipsa alla att du känner till som söker högre
lärartjänster inom akademin och ämnet ifråga om att tjänsten finns så att de
hinner söka.
4. Annonsering.
Ju bredare annonsering, desto större chans att den utlysta tjänsten kommer att
tillsättas i konkurrens.
Om tjänsten enbart annonseras på lärosätets hemsida och hos Arbetsförmedlingen (vilket är ett lagkrav om undantag ej medges), framför
allt i kombination med en kort utlysningstid, är sannolikheten låg att institutionen
vill se många sökande till tjänsten och att tillsättningen redan är klar.
5. Val av sakkunniga. Ju mer spridda ämnesinriktningar de
sakkunniga representerar, desto större chans att den sammanvägda bedömningen
speglar kompetens snarare än egna preferenser.
Ämnesval bedöms mer subjektivt än kvantifierbara meriter och
det ligger nära till hands att anse att det egna ämnesområdet är mer intressant
och värt att studera än övriga. Genom att utse sakkunniga, som för all del
måste tacka ja till uppdraget, verksamma inom det område institutionens
favoritkandidat är verksam ges kandidaten en fördel. Om samtliga sakkunniga har
samma ämnesinriktning rekommenderas åtgärderna beskrivna under punkt 1.
Om alla sakkunniga kommer från Sverige minskar risken att
osakliga kompentensmått som ämnesinriktning genomskådas eftersom alla svenska
lärosäten tillämpar samma förfarande vid tillsättning av tjänster. Om du kliar
min rygg så kliar jag din.
Vad kan du göra om
valet av sakkunniga för en till synes bred utlysning inte ser ut att ha skett
objektivt utan riktat?
- Kontakta via ombud sakkunniga och gör dem uppmärksamma på
vad som sker. Inte alla är beredda att
lägga ned dagar på att granska ansökningar till en tjänst med givet utfall.
- Påtala för lärosätets ledning att sakkunniga tillsatts
inom ett snävt ämnesområde som stämmer överens med en intern kandidats
forskningsinriktning och begär att sakkunniga ändras.
- Om svar eller godtagbar förklaring uteblir: Intressera den
lokala pressen som bevakar lärosätet ifråga och be dem följa ärendet.
6. Intervjuurval.
Ju mer urvalet av de som får komma på intervju speglar sakkunnigutlåtandena och
faktiska meriter, desto större chans att det är frågan om en rekrytering.
När sakkunnigutlåtanden inkommit är det brukligt att göra
ett urval av kandidater som ska kallas på intervju. Vid detta urvalen deltar
ofta företrädare för institutionen och det förekommer att högt rankade
kandidater flyttas ned på listan för ”att den forskningen hör inte hemma på vår
institution” eller ”hen vill vi inte ha hit” dvs helt osakliga grunder. Sökande som inte får komma på intervju hamnar
naturligtvis inte på den slutliga rangordningslistan över vem som ska förordas
för tjänsten och i vilken ordning.
Vad kan du göra om du
trots hög rankning inte blir kallad till intervju?
- Kontakta via ombud sakkunniga och gör dem uppmärksamma på
att lärarförslagsnämnden underkänt deras arbete. Inte alla är beredda att lägga ned dagar på
att granska ansökningar till en tjänst med givet utfall.
- Påtala för
lärosätets ledning att inbjudningarna till intervju inte speglar
sakkunnigutlåtande och begär at bli kallad till intervju.
- Om svar eller åtgärd uteblir: Intressera den lokala
pressen som bevakar lärosätet ifråga och be dem följa ärendet.
7. Indragning av
tjänst. Det ultimata vapnet för att undvika konkurrensutsatt tjänstetillsättning.
Trots att institutionen gjort allt för att se till att den
på förhand utvalde kandidaten ska få tjänsten genom ämnesbeskrivning,
kravspecifikationer, kort utlysningstid och val av sakkunniga händer det ibland
att det inte går att komma ifrån att en person som på alla sätt bättre möter
alla de krav som ställs ansöker om tjänsten och förordas av sakkunniga. Det
förekommer även att sakkunniga rangordnar efter faktiska meriter vilket också
kan få ödesdigra konsekvenser för utfallet. Då finns bara en sak att göra –
tjänsten dras in, vilket är helt legitimt och inte på något sätt behöver
motiveras. Sedan står det institutionen fritt att försöka igen. Och igen. Till
dess att den interna kandidaten blir en som förordas på alla plan, litet som
att folkomomrösta tills det går ens väg.
Vad kan du göra om den
tjänst du sökt och förordats för dragits in?
- Avvakta tills tjänsten utlyses på nytt och uppmärksamma
lärosätets ledning på det som inträffat. Ledningen är oftast är mer mån om att
undvika negativ press än vad övriga anställda är.
- Om svar eller åtgärd uteblir: Intressera den lokala
pressen som bevakar lärosätet ifråga och be dem följa ärendet.
8. Överklagandenämnden.
Det händer att individer, både av manligt och kvinnligt kön, överklagar beslut angående tjänstetillsättningar. Om lärosätet inte anses ha gjort ett formellt fel finns ingen möjlighet att vinna ett överklagande. Till formella fel räknas t ex att inte bedöma pedagogiska meriter när så ska ske. Däremot klassas inte t ex att undlåtenhet att följa sin egen anställningsordning, att diskriminera eller faktafel i sakkunigutlåtande som formella fel. Så för i alla möjliga tänkbara avseende felbehandlade individer har inget att hämta hos Överklagandenämnden. Anledningen torde vara att Överklagandenämnden tolkar lagen så att lärosätena har rätt att anställa vem de vill utan möjlighet till ifrågasättande så länge behörighetskraven uppfylls och formalia runt själva tillsättningsprocessen följs, vara hur tillrättalagd den vill. Och om det skulle vara så att av Överklagandenämnden erkända formella fel begåtts och individen får beslutet upphävt kan lärosätet tillämpa punkt 7 och dra in tjänsten. Så Överklagandenämndens roll och övervakande funktion behöver ses över.
Det händer att individer, både av manligt och kvinnligt kön, överklagar beslut angående tjänstetillsättningar. Om lärosätet inte anses ha gjort ett formellt fel finns ingen möjlighet att vinna ett överklagande. Till formella fel räknas t ex att inte bedöma pedagogiska meriter när så ska ske. Däremot klassas inte t ex att undlåtenhet att följa sin egen anställningsordning, att diskriminera eller faktafel i sakkunigutlåtande som formella fel. Så för i alla möjliga tänkbara avseende felbehandlade individer har inget att hämta hos Överklagandenämnden. Anledningen torde vara att Överklagandenämnden tolkar lagen så att lärosätena har rätt att anställa vem de vill utan möjlighet till ifrågasättande så länge behörighetskraven uppfylls och formalia runt själva tillsättningsprocessen följs, vara hur tillrättalagd den vill. Och om det skulle vara så att av Överklagandenämnden erkända formella fel begåtts och individen får beslutet upphävt kan lärosätet tillämpa punkt 7 och dra in tjänsten. Så Överklagandenämndens roll och övervakande funktion behöver ses över.
Vad kan du göra om du
anser att en tjänst du borde fått tillsatts med en mindre kvalificerad
kandidat?
- Överklaga. Även om det inte skett den typ av formaliafel
Överklagandenämnden erkänner tycker inget lärosäte om att synas i
överklagandesammanhang. Det är också av stor vikt att få gedigen dokumentation
av det som sker.
- Intressera den lokala pressen som bevakar lärosätet ifråga
och be dem följa ärendet.
Vad kan du göra om du
vunnit i Överklagandenämnden och ändå inte får tjänsten som till följd av
beslutet dras in?
- Sök dig utomlands i
förhoppning om att gräset är grönare där! Ta dessutom varje tillfälle i akt att
sprida hur korrupt det svenska akademiska systemet är.
Förslag på hur tjänstetillsättningar bör gå till hittas i Vetenskapskvinnans manifest.
Förslag på hur tjänstetillsättningar bör gå till hittas i Vetenskapskvinnans manifest.
När det gäller att kontakta lärosätenas ledning behöver det
inte ske öppet utan kan med fördel göras via ombud, t ex fackliga
representanter. Fast det är viktigt att komma ihåg att de fackliga
representanterna är med och upprätthåller rådande system genom att inte
protestera mer än vad de gör. Att det nyligen från fackligt håll uppmärksammats
att lärosätena brutit mot utlysningsplikten genom att direkt tillsätta tjänster
är naturligtvis bra (Felaktiga tjänstetillsättningar GU), men med ovanstående bakgrund kommer effekten av att fler
tjänster nu utlyses enbart att innebära mer administrativt arbete utan
förändring i sak.
Slutligen vill vi poängtera att det förekommer att
utlysningar de facto är öppna och inte har en på förhand given utgång. Breda
utlysningar med tjänster tillsatta baserat på meriter har dessutom i studie
efter studie visat sig främja såväl kvinnor som invandrare, som i nuvarande
system till stor del sorteras bort.
Institutioner som tillämpar breda utlysningar brukar kännas igen på att
de är internationellt framgångsrika, vilket är en rimlig konsekvens av att ge
alla, inte bara de egna (männen), en rimlig chans. Borde inte transparens och
rättvisa vara legio för en verksamhet som finansieras med skattepengar?
A ”Experimentell
inflammationsforskning med inriktning mot epitelbiologi omfattar studier av
inflammatoriska sjukdomar, orsakade av allergi, infektion eller autoimmunitet
och innebär grundforskning, studier i experimentella modeller av inflammation
samt translationell forskning på patientmaterial, med speciell inriktning mot
epitelcellens roll i vårt försvar och vid sjukdomsutveckling.
Innehavaren
av anställningen förväntas bedriva inflammationsforskning, i huvudsak med
inriktning mot epitelcellens roll vid intestinal inflammation. Av särskild vikt
är att kunna sätta upp kliniskt relevanta in vitro- och in vivo-modeller för
att studera signalvägar som styr vävnadsregeneration efter epitelskada.”
”Ämnesområdet
regenerativ medicin syftar till att kunna laga skadad, förlorad eller åldrad
vävnad med hjälp av stamceller som odlats utanför kroppen och transplanteras
till det skadade organet eller genom aktivering av kroppens egna stamceller.
Moderna cellodlingstekniker kombinerat med avancerad materialteknik har öppnat
möjligheten för framtagning av syntetiska organsystem in vitro. Dessa kan
användas för både sjukdomsstudier och läkemedelsutveckling, och kan eventuellt t.o.m.
utvecklas till efterlikna komplexa barriärsystem såsom blod-hjärn-barriären.
Innehavaren
förväntas bedriva forskning inom forskningsområdet syntetiska organsystem.
Sökanden ska ha dokumenterad kunskap inom avancerade tekniker för
mikroteknologiska vävnadsodlingsystem som multicellulär odling i
tredimensionella hydrogelbaserade system. Vidare ska sökande ha erfarenhet av
att utveckla och analysera celler i mikrofluidiska system inkluderat sk
”organ-on chip”-teknologi. Sökanden ska ha kännedom om visualiserings- och
sensortekniker för studier av cellfunktion integritet mellan cellager som
avancerade mikroskoperingstekniker och metoder för mätning av transepitelial
elektrisk resistans (TEER).”
B Föga förvånande bedrivs forskning med inriktningar
som stämmer bra överens med såväl ämnesval som kravspecifkationer redan vid lärosätet
ifråga. Förnyelse av forskningen någon?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar