Vi är en grupp forskare som har tröttnat på att personer med kromosomkombinationen XX inte bereds samma möjligheter att forska i Sverige som de som har kombinationen XY. Vi vill med vår blogg uppmärksamma den diskriminering och nedvärdering som sker av forskare som också är kvinnor i det jämställda Sverige. Målet är att få till en ändring så att kön inte längre avgör vem som får forska i Sverige. Vi jobbar som forskare på diverse nivåer vid olika lärosäten och fakulteter samt företag på spridda platser i Norden. Alla händelser som beskrivs i denna blogg har inträffat. Om du är journalist och intresserad av mer detaljer kring någon händelse är du välkommen att kontakta oss på vetenskapskvinnan@hotmail.com.

måndag 6 januari 2014

Vi går i fel riktning

Idag uppmärksammar Gudrun Schyman (FI) och Per Bolund (MP) att inkomstklyftorna mellan kvinnor och män ökat i Sverige sedan alliansen kom till makten (Debattartikel). Här vill vi slå ett slag för vårt förslag för att komma till rätta med ojämställda löner och vill be alla chefer, fackliga representanter och kvinnor som själva förhandlar om sin lön att besöka vårt tidigare inlägg i frågan (Ett anspråkslöst förslag).

När lönefrågan är uppe till diskussion bör också de mutor som tilldelas forskare vid en del av våra universitet och högskolor för att de ska utföra sitt jobb sättas under luppen. Ett vanligt alibi för att arvodera utvalda medarbetare är att de tilldelats/tagit på sig ett uppdrag som anses tråkigt, t ex studierektorskap.  De belönas därmed med X tusen kronor extra per månad utöver framförhandlad lön, vilket varken tas hänsyn till vid den infrekventa lönekartläggningen eller vid löneförhandlingar. Oftast är de som belönas med ett extra arvode av manligt kön och på god fot med sin prefekt* som kan ta egna beslut i frågor som dessa utan att tillfråga institutionsstyrelsen. Så skillnaden i lön mellan kvinnor och män på likvärdiga positioner och med liknande meriter inom den akademiska världen är de fakto större än vad som visas på pappret.

En intressant konsekvens av arvoderade sidouppdrag är att de tar tid från de arbetsuppgifter personerna annars skulle göra, men personerna lyfter fortfarande full lön för desamma. Krav på att extrauppdragen ska utföras på icke-betald arbetstid lyser med sin frånvaro. Det gäller också för de mycket generösa styrelsearvoden företrädesvis manliga professorer får för sina uppdrag i diverse bolagsstyrelser. När det uppdagades att Wanja Lundby-Wedin hade många styrelseuppdrag utöver sitt ordförandeskap för LO stormade det rejält. För att kvinnor döms efter en annan måttstock än män. Vad sägs t ex om styrelseuppdragen hos före detta rektor på KI professor Hans Wigzell - (CV med styrelseuppdrag) som redan innan sin officiella pensionering hade många välavlönade sidouppdrag?

*Prefekt är benämningen på en chef vid en akademisk institution.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar